Genom
åren så har det funnits många sorters program som har använt sig av
sketcher för att driva med
situationer i samhället, olika nyheter och sånt som inte är riktigt
rätt, men en av de tidigaste programmen var absolut den
torraste varianten. "Sånt är livet" startade 1976 och hade då en panel
bestående av Åke Wilhelmsson, Inger Säfwenberg och Anders Gratte samt
ibland Henrik S Järrel och dom skulle försöka göra en sorts seriös
samhällssatir. Man lät i några sketcher en komiker med mustasch göra
bort sig och klanta sig, allt medan programledarna satt i studion och
läste olika situationer och på nåt humoristiskt sätt beskrev
händelseförloppet. Och kännetecknet var att personerna på flera bilder
"inte ville vara med på bild". På papperet låter nu kanske detta som...
inte så jättekul och när man ser klipp av detta idag så kan jag säga
att det var det inte helleroch främst beroende på att programledarna var grymt stela. Henrik S Järrel var TV-hallåa främst då,
samt Stig Järrels son. Men komiken hade inte gått i arv direkt och man
kan undra ännu vem som fick iden att denne torre framtide moderate
riksdagsman skulle kunna vara rolig i ett underhållningsprogram. Men programmet höll på i flera år in på
80-talet.
Snart duggade dock skandalerna tätt kring några av
programledarna. Wilhelmsson och Säfwenberg anklagades i en
kvällstidning för att ha ett förhållande, vilket dom stämde tidningen
för. När programmet lagts ner så startade Järrel och Wilhelmsson samt
Kari Storaekre 1986 programmet "Fantastiskt" som visade knasiga klipp
samt rekordförsök från Guinnnes Rekordbok. "Fantastiskt" lades ner
nästan direkt och man gjorde istället en ny säsong av "Sånt är livet",
nu med hovskvallerjournalisten Sten Hedman. Nu blev programmet bara en
säsong lång innan både Stoaekre och Wilhelmsson satsade på kabel-TV på
heltid. Stoaekre var med och startade Nordic Channel, som med nya ägare
skulle bli Kanal 5. Snart bildade man mediaskolan "TV-skolan", som
snart blev granskade för att vara oseriösa. Det har alltså alltid blåst
hårt kring Åke Wilhelmsson som TV-personlighet under hans
storhetsperiod och med tiden har han blivit mer känd för det än för
programmen.
"Sånt är livet" hade kunnat bli ett bättre program med roligare och
rappare programledare, alternativt sketcher eller intervjuer med
personerna i historierna, men vare sig nu eller då förstod jag
storheten i det.
